Tack A-C för denna

Jag föddes i slutet på 40 talet

i ett litet samhälle som heter Gusselby, ungefär mitt emellan
Örebro och Kopparberg i Västmanland.

Dagis på verkstadsgolvet
Min barndom var väl som de flestas, mina föräldrar var båda yrkesarbetande, mamma skötte
kontorsgörat och pappa var med sina anställda i snickeriverkstaden och eftersom vi bodde
ovanpå så fanns inget behov av barnpassning.

Jag  "hade mitt Dagis” på verkstadsgolvet eller kontoret allt efter jag önskade.

Uppfostran kanske blev lite annorlunda mot kamraternas för jag hanterade hammare och spik knappt innan
jag kunde gå, och kniv att snida egna leksaker med redan i förskoleåldern.

Efter skolstarten tröttnade jag på att leka på verkstadsgolvet och blev en plåga för grannarna.
Jag tjatade på alla småbarns föräldrar att få gå ut med småttingarna på promenad, vilket jag fick
göra när jag blev lite större.
Ja, nu undrar ni nog vad det blev av denna tjej som vuxen

Förskollärare så klart!

Samma sjukdom som min mamma
Att jag sedan även kunde hantera snickarverktyg var bara en fördel i yrket.

 Jag gifte mig, fick en son som tyvärr,  bara fick vandra på denna jord till 32 års ålder,
villa i Västerås, bra make och det mesta som ”gör livet glatt”.

Redan som barn hade jag ibland ont i ryggen, ett knä som kunde låsa sig i flera veckor, ont i vrister,
kramp i bröstkorgen och så vidare men det mesta skylldes på växtvärk för min mor och min
äldre syster hade haft samma ” växtvärk” som små.

Och dessutom var jag ju så vig, stod mera på huvudet och hängde upp och ner i trapetsen så
 ” det var inte konstigt med träningsvärk ibland ”!

Men växtvärken växte aldrig bort som den väl borde göra!

Jag fick magbesvär, Ulcerös Collit i 20 års ålder men mådde oftast bra tack vare mina mediciner, ”växtvärken”
fortsatte på samma vis, men dök även upp på andra ställen i kroppen.

Mamma fick någon sorts reumatism, (som läkarna sa på 50 talet) och min syster fick på 70 talet
 ”något liknande” Bechterews och båda blev förtidspensionärer i 50 års åldern.

Att jag inte begrep vad som var på gång! Att jag inte såg mönstret!

Ledvärk och diabetes
Det var min syster som reagerade första gången.

Jag var 44 år och hade problemet att ”grejer” halkade ur händerna på mig.
Inte värk men händerna kändes stela.

Det gick ett par år och så brakade det loss.
Värk i höfter, återkommande ” ryggskott ”, händer som sprängvärkte bland annat.

Jag kom till en husläkare som tydligen var bra på reumatism och dessutom hade hon kontakt med reumatologen
så jag fick bra hjälp och tillslut även medicin som tog udden av smärta och inflammation.

År 1989 fick jag besked att jag hade Diabetes typ 2,  jag klarade att hålla blodsockernivån på bra läge
i 10 år genom Diet, men 1999 var bra mathållning ej nog och jag fick börja ta tabletter mot höga
blodsockernivåer.
År 2007 var det dags för Insulin.

Lederna höll sig lugna från räknat korta perioder med sjukskrivning i ungefär 8 år, sedan fick jag magsår av
alla piller jag tagit under åren!

Mina intressen håller modet uppe
Nu skulle jag vara utan medesin ett tag så att magslemhinnan fick återhämta sig ………..

DÅ bröt sjukdomen ut rejält.

Som sammanfattning kan nämnas att ryggen därefter varit låst, axlarna, nacken, höfterna är
 inte mycket bättre dom och januari 2000 blev jag förtidspensionär med diagnos
Spondartrit med inflammerade leder och senfästen.

Det tog några år innan mitt medvetande ville acceptera att nästan alltid ha värk,
att vara tvungen jobba ett par timmar varje morgon för att komma igång så pass att jag kan
gå utan rollator. Att redan några timmar senare vara tvingad av smärta och trötthet gå och
lägga mig igen,  att vilja göra massor av saker men inte orka.

År -03 fick jag även diagnosen Sjögrens Syndrom

År -05 fick jag veta att jag har utsliten rygg, 3 kotor som ”fallit ihop”.

Hur hittar jag numera livets guldkant trots värk?

Först är det mina hundar, dom tvingar mig upp varje morgon………… Vilken tur att jag har dom!

Sedan är det mina intressen...............

Datorn och alla kompisarna man kan träffa på nätet och prata bort en stund med!

Mina hemsidor att jobba med.

När jag fick min bärbara dator -05 öppnade sig en ny värld för mig, jag blev med i olika
kurser/ utbildningar On Line, som rör datorn, Grafik, Stationarys och hemsidebyggande.

Med bärbar dator kan jag ju ligga ned, slipper resa mig upp för att smärtan blir outhärdig!  

Jag orkar fullfölja en sak, även om det bara är ett mail med tjusig bakgrund i skript!

Att så frön och driva upp lite plantor...............

Pelargoner är tacksamt för det finns så otroligt många sorter och jag undrar om jag någonsin kan
bli fullärd? Dessutom är odling i krukor att rekommendera när ryggen är stel och det är besvärligt
att rensa ogräs i rabatter!
Sommaren 2006 fick jag ett växthus som är rymligt nog att sitta inne i.
Mycket rogivande och varmt och skönt för värkande leder.

Vår lilla sommarstuga utefter Hedströmmen är också en av mina juveler, med den kommer jag ut
i naturen, får byta miljö ibland.
Jag förstår inte själv att det är så underbart att åka ifrån en rymlig villa och tränga ihop oss
på 17 kvm. Vi och våra 2 vuxna och 2  hundar, som även dom älskar att åka dit.
Ställer man en kasse på hallgolvet så dröjer det inte innan 2 hundar följer varje steg man tar till
de får det bekräftat - 
Ja vi ska åka till stugan!
Då går de ut på gården och väntar på avresan!

December 2007 blev jag med husbil också!
Det var inte meningen att vi skulle köpa en nu, det skulle vi göra om ett par år, när gubben går i pension.
Men det bara blev så för denna var som gjord för våra behov. Ut på resor vintermånaderna!
Så denna vinter har vi varit i Stockholm ett par ggr, bott på Söder Mälarstrand.
Vi har även varit till min enda syster och hennes barn och barnbarn  i Stenungsundstrakten för
första gången på 5- 6 år.
Varför jo, med husbil så kan jag ligga under resan!
Visserligen lite svårt för man är ju nyfiken på allt som passerar utanför bilfönstret men med
sängen bakom ryggen så har resor  blivit mycket enklare!

Våren -09 beslutade vi oss för att flytta från villan, vi har ju vår lilla kolonistuga med dess stora tomt.
Vi fick av en ren händelse tag på vår nya bostad, en hyreslägenhet i Långa raden i Karmansbo dit vi flyttade Juli 2009.
Men ödet styr man över. 
Ett par månader senare står vi nere vid Kolsva centrum och råkar kasta ett öga på ett
skyltfönster, en Mäklare hade öppnat där och i fönstret finns som bekant foton på det som är till salu. Vår blick
hamnar på ett vitt hus där man ser vatten på baksidan. Vi åker och tittar det var 1½ mil norr om Kolsva

I ett år bodde vi i Karmansbo,
Juli 2010 flyttar vi igen, nu in i villan i Färna i Västmanland. Nu känns det som att vi kommit hem. Strandnära läge.
En dröm som gått i uppfyllelse!

Augusti 2010 hämtar vi vår nya husbil som ska ta oss till Spanien i Oktober

Under tiden vi planerar vår husbilsresa njuter vi av att bo vid stranden av Norrsjön

Kolonistugan är såld, Västeråshuset likaså, nu är det Färna som gäller

Den 10 september 2010 äger ännu en förändring rum i mitt liv. Jag blir med jänkare!
En Cadillac De Ville -81 års modell.
Såldes vidare aug 2015

Vi trivdes så bra i Spanien så den 10 Dec 2011 tillträdde vi vår lägenhet där nere.
En 3 rummare i ett 2 våningshus, vi bor på markplan med 3 uteplatser vid kusten av Costa Calida.
Jag mår så mycket bättre i mina leder här nere i Spanien att jag kan sluta med  mina Kortisontabletter.
Tyvärr fungerar jag inte utan dom när vi åker hem till Sverige
 

 

2015 fyllde jag 67 år och fick då denna film av min granne

 

Ibland blir livet inte som planerat!

Det är nu Februari 2016 och mitt liv är in på en helt ny väg som framtiden får visa vart den leder.
Maken har Altzimers och Vaskulär Demens. Altzimers finns bromsmedesin till men dessa små Tior, proppar
i hjärnan som Vaskulär demens innebär finns ingen varaktig bot för. I början, för ca 5 år sedan hjälpte blodförtunnande
lite men propparna kom igen efter några år och sen ett år tillbaka har maken försämrats fort.
Nu är han på ett Demensboende.
Han trivs där, förstår väl inte riktigt varför inte även jag kan flytta dit men han har inga problem att
förstå att det inte går pga hundarna.

Själv har jag planer på att sälja villan vi var så lyckliga att fått bo i.
Jag kommer flytta till en liten 2 rummare intill hans boende. Husbilen tänker jag behålla åtminstone ett tag till.
I vår kommer jag ställa den på en Camping och där får den stå kvar sedan, förutom några ggr då jag rullar iväg på
någon resa. Bland annat planerar jag en resa för att se kusinbarnet Martin Almgren uppträda (Idolvinnare 2015)
Husbilen känns som det bästa alternativet med tanke på mina 2 hundar och även jag själv som trivs med långa promenader
i skog och mark. Jag kommer behålla Opeln så jag lätt kan åka och hälsa på maken, bara 13 km från Campingen.

Lägenheten i Spanien hoppas jag behålla ett tag framöver genom att hyra ut den. Det skulle för mig innebära att jag har
tillgång till sol och värme en vecka emellanåt billigare än en charterresa med hotell.

Hyr gärna, därigenom hjälper du mig behålla detta.. http://ksida.com/cm/cm.htm  En Engelska och granne hjälper mig
med allt runt uthyrningen.
Äldre blir jag med.. som det ska vara

Dagarna rullar vidare

Det är nu Augusti och dags att göra en uppdatering.
Jag har inte så mycket att skriva. Flytten från Färna gick bra, tacka vare några hjälpsamma grannar och folk som ville
 köpa saker till bra pris för jag hade Loppis på mycket ägodelar.
Själva flytten gjordes på en Lördag av min systerson och systerdotter med sina respektive men inte att
förglömma min äldre syster som kom en vecka före och hjälpte mig med det jag inte hunnit med .

Lägenheten blev en 2:a på 53 m2 med värdens minsta balkong, skogen utanför köksfönstret och stor gräsmatta
på andra sidan mellan hus och gata. Jag tror jag kommer trivas där.
Men det bästa av allt är att hundarna accepterar allt hur bra som helst. Jag hade mina betänkligheter där med
hundskall men de skäller sällan. Det är som att de förstår att läget är som det är och det bara är att göra det bästa
av situationen. 
Fast vi har det nog bra, bättre än många andra som blir ensamma på äldre dar.
Vi har husbilen på en camping och där är vi vissa dagar i veckan, sitter ute i "hundgården" och jag har fått 2 riktiga
kelhundar som turas om att sitta i knä.
Jag skulle vilja vara kvar här i Riddarhyttan men tyvärr verkar jag inte få campingägaren att förstå att jag inte
vill flytta mellan olika platser. Han anser att jag står på en "rullplats" och det går visst inte att göra denna
lilla yta till fast plats i väntan på en ledig säsongsplats. Men det finns andra campingar där detta är helt ok
 så 1 Okt har jag flyttat. Varför jag inte gör det nu?
Ja säg det, kanske en förhoppning att envisheten segrar över allt :)

December 2016

Jag har flyttat husbilen till Malingsbo Camping där jag fått en alldeles egen tomt på 100 m2 som jag hyr per år.
. Jag fick köpa till lite mera kompostgaller för staketet runt min gård så det blev lite större plats.
I Oktober tog jag till mig en 3 dje hund, en liten Chihuahua tik som var 7 månader då hon kom. Min tanke
var en buskompis till Ludde 2 år så gammelhunden får vara ifred.

.................................................................................................

Detta var nog absolut allt om mig i dagsläget!  Är det något mera så får du väl fråga!

Vill du veta mitt namn också?

OK!
Jag heter Kerstin Elisabeth född Lindgren och som gift Wiselqvist

 

Här finns mins övriga Hemsidor

www.ksida.com

 

  hits
 

 Webbplatsen uppdaterades 16-12-11

Copyright © 2005 Kerstin