Power Point spel   Advent

En gissningslek för stora och små

klicka här

 

Ett bildspel om Advent
Här

Merry Christmas

JULSPEL till dig
Högerlicka på Tomten, Välj spara som..

JULKULTUR- VARFÖR FIRAR VI JUL?

Julens innebörd hamnar lätt i skymundan i dessa köprushens dagar men de flesta av oss är åtminstone vagt
medvetna om att den firas till minne av Jesu födelse.
Åtskilliga av julens traditioner har dock sitt ursprung i förkristen tid.

Hur firar vi jul?

Helt olika såklart. Skillnaderna i julfirandet varierar från familj till familj och det är få tider på året som vi
är så traditionsbundna och konservativa som vi är under just julen.

Men trots det är det inte många av oss som tänker på vad och varför vi egentligen firar jul.

Det visste man bättre för bara sisådär hundra år sen då de flesta av oss ännu var bönder och bodde
i små stugor ute på landet; när vi vid den här tiden på året strödde halm på golvet, stöpte vaxljus,
stoppade korv och köade till det årliga julbadet samt kanske bar hem en nymodighet för den tiden -
en julgran.

Då visste man vad vi idag ofta glömmer, nämligen att julen är en kristen högtid och firas till minne av
Jesu födelse. Bön, mässor och en rad andra kyrkliga förpliktelser påminde oss åtminstone om det.
Jesu födelsedag, den 25 december, var det få eller ens någon som glömde.

Ingen vet emellertid med exakthet när Jesus föddes. Evangelierna anger inget datum och faktum är
att man under de första århundradena e. Kr. inte firade jul överhuvudtaget.
Det var först vid 300-talets mitt, efter en kort tids firande den 6 januari, som man i det kristna
Rom började fira Jesu födelse den 25 december. Tidigare hade man den dagen hållit en fest till
solens ära (vintersolståndet), och de seder som då varit vanliga dog inte ut utan levde vidare i
kristen tappning.

Även här uppe i Norden förekom en midvinterfest långt innan vi blev kristna. Också vi har många
gamla julseder som kan härledas till förkristen solkult, som t.ex. julkärven eller den hedniska seden att
"dricka jól". Våra senare julseder utgörs emellertid till stor del av lån från andra länder -
det gäller bland annat tomte och julgran (ursprungligen tyska seder),
liksom en mängd olika maträtter.

Men även om varuhusens uppskruvade kommers numera överskuggar allt annat och även om
TV-tablåerna läses flitigare än Bibeln så är kyrkorna trots allt ganska välbesökta under julen.
Framför allt har det blivit allt mer populärt att besöka midnattsmässorna

HUR FIRAR ANDRA KULTURER JUL?

Till Exempel Stockholms invånare är ju långt ifrån troende och icke-troende lutheraner allihop.
Hur firar de katolska och ortodoxa kyrkorna jul?
Och de andra fyra världsreligionerna som inte firar jul, vad firar de för högtider?
 

MUSLIMER
... firar inte jul. En viktig och mycket social högtid inom islam är emellertid den som inträffar vid
fastemånaden Ramadans slut. Man besöker moskén, klär sig i extra fina och rena kläder och hälsar
på hos varandra för att äta, umgås och ha det allmänt trevligt tillsammans. Barnen brukar få presenter.
Eftersom islam följer en annan tideräkning, kan Ramadan kan inträffa när som helst på året.

JUDAR
... firar inte jul. En viktig historisk högtid inom judendomen och som firas nu i dagarna är emellertid
Chanuka, tempelinvigningsfesten. Från och med den 13 december och åtta dagar framåt tänder man ett
ljus för varje kväll till minne av återerövrandet av Jerusalem och templet år 165 f.Kr.
Chanuka är en social högtid då man träffas och umgås och barnen får presenter.

HINDUER
... firar inte jul. En viktig högtid inom hinduismen är emellertid Diwali, en ljusfest inför vilka alla ska
vara ordentligt nytvättade och rena. Under de tre dygn som denna fest pågår tänder man mängder av
ljus runt om i hela Indien. Vid den här högtiden är gudinnan Lakshmi den mest betydelsefulla
 gudomligheten och till henne offrar man såväl mat som pengar.
Även bland hinduerna ger man varandra gåvor och önskar varandra lycka och välgång.

BUDDHISTER
... firar inte jul. En viktig högtid inom buddhismen, den viktigaste, är emellertid Buddhas dag som
infaller vid fullmåne i månaden Vesak. Då firar man en fest till minne av hans födelse, hans
upplysning och hans död. Man besöker sjuka och ger fattiga mat, samlas i klostren eller
vallfärdar till viktiga minnesplatser. Eftersom Buddha, "Den Upplyste", fann meningen med livet under
 ett fikonträd, är det också brukligt att man under den här dagen vattnar fikonträd i den mån de finns.

KATOLIKER
...firar jul förstås. Alla kristna kyrkor firar Kristi födelse. Inga större skillnader, traditionen är i princip
densamma med gran, tomte (Nikolaus), julklappsutdelning och så vidare. Julen inleds av de fyra
adventssöndagarna och firas fram till trettondagen den 6 januari, med tonvikt på främst juldagen.
Högtidliga gudstjänster med musik, körer och sång.
Särskilt midnattsmässan intar en stark ställning i katolskt julfirande.

ORTODOXA KRISTNA
...firar jul förstås. Det finns totalt cirka 120 000 ortodoxa kristna i Sverige och här i Stockholm är
de fördelade på ett flertal olika kyrkor: den grekiska, serbiska, ryska, syriska, koptiska, finska, m.fl.
De flesta ortodoxa kyrkor firar jul den 25 december, utom t.ex. den serbiska som följer den gamla
julianska kalendern och därmed firar jul 13 dagar senare. I övrigt är det i stort sett endast språken
som skiljer dem åt.
Vad som kännetecknar ortodoxt julfirande är att det bl.a. föregås av en längre tids
fasta mellan perioden 15 november och 25 december (alternativt 13 dagars förskjutning).
Då äter man fisk alla dagar, utom onsdag och fredag. Har ingen midnattssmässa, däremot en rad
andra julgudstjänster.
Tomten heter Bartoleus och firas först den 1 januari.
 

Hur intelligent är du?  Kolla på denna lilla test.
Kanske ska man inte ta det på allvar men på skoj?

Klicka på texten så kommer du dit

Julpynt förr i världen!

Innan julgranen gjorde entre i Svenska hem på 1800 talet var julhalmen den viktigaste julprydnaden.
Den symboliserade julglädje och användes till att göra prydnadssaker med, som halmdockor, halmbockar, kramsar, men även användes den till att sova och leka i.

De första julgranarna smyckades med godsaker och små levande ljus.

Julljuset var en viktig detalj i hemmen vid jul förr, de spådde lycka men även olycka.
I de ljusstumpar som blev över lagrades julens kraft som sades kunna bota sjukdomar.

Hemmen gjordes julfina med granris, lingonris och annat grönt. Utomhus placerades enris och julkärvar till småfåglarna.

Merry Merry Christmas Sung  

Klicka på länken

En liten test för skojs skull. Vad mitt namn betyder.

Du kan göra samma test genom länken här under

Detta visste inte jag, visste du det?

Denna Julstatistik har Statistiska Centralbyråns medarbetare roat sig med att ta fram inför Julen 2004

3 män och 1 kvinna heter GOD

16 män heter JUL

144 kvinnor och 406 män heter JESUS

De 3 vise männen -

221 män heter CASPER

51 män MELCHIOR

11 BALTHASAR

1 kvinna heter GRÖT

1 kvinna heter SOCKER

1 KANEL1 Kvinna heter ÖNSKAN (med tanke på mandeln i gröten)

2243 män heter KALLE

137 kvinnor heter ANKA

25 kvinnor heter MUSSE

20 personer har efternamnet PIGG

892 personer har efternamnet LÅNG

6 har efternamnet BEN

1 kvinna heter PIFF

1 kvinna heter PUFF

1man heter KNATTE

1 man heter TJATTE

1 man heter TJATTE

dessa 3 sist nämnda  män är trillingar och bor i Småland

Christmas Joy Kitten

Minns du Julklapparna som nästan alla fick- eller gav bort?

2009
Spikmatta?

2008
Upplevelse

2007
GPS

2006
Ljudbok

2005
Pokerspel

2004
Platt tv

2003
Enkel mössa som slog ut den förhandstippade Digitalkameran.

2002  
Kokbok

2001
Verktyg

2000 
Dvd spelare

1999
Bibel eller böcker i allmänhet.

1998 
Dataspel 

1997 
Tamagotchi - den lilla japanska elektroniska husdjuret såg ut som en nyckelring

1996 
Internet

1995 
Cd skivor

1994 
Mobiltelefon

1993 
Parfym

1992
Tv spel   Minns du Super Mario?

1991 
Cd spelare

1990 
Wook

1989 
Videokamera  Minns du storleken på dom?

1988
Bakmaskin.

Julen 1981 hade filmen Göta Kanal premiär och blev därigenom en av svensk films största

biosuccéer med 1, 5 miljoner biobesökare.

  hits

index.htm