Respektera att detta tillhör Mig och de som
hjälper till.
Skriv inte ut detta utan att berätta för oss..
Tex i
gästboken genom att eller maila mig
Än lever
sidenväveriet
Det har nästan gått två sekel sedan Västeråsfödde Knut
August Almgren grundade ett sidenväveri i Stockholm.
Fortfarande vävs det sidentyger på det anrika väveriet. Omkring 700
mönsterritningar, från 1700-talet och
fram till modern tid, finns bevarade och reproduktioner vävs också på
beställning.
Sidenfabrikören Knut August Almgren var i sextonårsåldern
när han i början av 1800-talet flyttade från
Västerås till Stockholm. Hans båda föräldrar, pappa landssekreteraren och
lagmannen Joachim Almgren och
modern Carin, var döda när Knut August flyttade till huvudstaden. Han hade
fått arbete som bokhållare hos
en äldre halvbror, som var delägare i ett sidenväveri.
1833 grundade han K A Almgren sidenväveri. Företaget överlevde ända fram
till 1974, för att 17 år senare
återuppväckas igen, då av femte generationen Almgren.
För drygt ett år sedan och efter en omfattande renovering, återinvigdes
sidenväveriet med ett museum.
Verksamheten drivs nu av en stiftelse.
Produktionen av sidentyger sker i betydligt mindre omfattning än i
forna dagar. I väveriet, som under
några decennier på 1800-talet var Skandinaviens största kvinnoarbetsplats,
arbetar i dag endast en person.
Sonja Enbuske har ett för våra breddgrader ett unikt yrke, hon är
sidenväverska.
Den antika maskinparken är till största delen intakt och fullt användbar.
Exakt samma produktionsteknik som
förr används för det siden som vävs här i dag.
Vävarna hon arbetar med sätts fortfarande upp på samma vävstolar som
användes förr.
Att täcka rummen med sidentapeter kanske inte den moderna heminredaren
väljer och att klä möbler med
skimrande sidentyg, är väl inte det första en ung familj lägger sina pengar
på.
Men Almgrens sidenväveri har fortfarande sina kunder, som ger anledning att
plocka fram gamla mönsterritningar
och sätta upp en väv.
-Det största uppdraget jag någonsin haft, är en beställning på tapeter och
möbeltyger till Drottningsholm slott.
Totalt handlade det om 220 meter handvävt sidentyg, som tog mig två år att
färdigställa, säger Sonja Enbuske.
Den dag VLT Bostad besöker väveriet, arbetar hon i en 140 år gammal
jacquardvävstol med ett
småmönstrat sidentyg. Mönstret är av modern design och föreställer små
stiliserade älgar. Tyget heter slipsväv
nummer nio och vävs för att så småning bli just slipsar. Men produktionen är
liten.
- Vi väver tyg till omkring 90 slipsar per år och de numreras och
hallstämplas, berättar Jan Lindo, som är
sidenväveriets direktör.
Det första sidenväveriet i Sverige grundades i Stockholm av en holländare
1649. 1750 förbjöds import av så
kallat ostindiskt siden och den inhemska sidentillverkningen tog fart. I
slutet av 1700-talet fanns det drygt 40
sidenfabriker med omkring 2 000 anställda i Stockholm.
1844 utnämndes Almgrens till Kunglig hovleverantör och två år senare köpte
fabrikören hela kvarteret, för
att bygga till och utöka sin verksamhet. Under 1800-talets slut hade
sidenväveriet sin glansperiod.
-På den tiden fanns det omkring 70 sidenväverier i landet, de flesta låg i
Stockholm, säger Jan Lindo.
Med jacquardvävstolen, som konstruerades av fransmannen Joseph Marie
Jacquard i början av
1800-talet, rationaliserades sidentillverkningen.
Almgren såg till att den också kom till hans väveri. Vävstolen är
halvautomatisk och styrs med hålkort,
som motsvarar mönsterrapporten. Sonja Enbuske gör fem olika rörelser, som
ska koordineras. Hon behöver
bara använda en enda trampa, för att mata hålkortet framåt. Med nedtrampet
delar sig varpen och hon låter
skytteln löpa.
- All information om mönstret finns i hålkorten, säger hon.
Förr i tiden användes öppna gaslågor för exempelvis produktionen moarén,
vattrat siden med ådringar.
Den metoden måste i dag ersättas med någon annan typ av uppvärmning.
-Men vi kan fortfarande producera moaré, säger Jan Lindo.
Sidenväveriet är ett levande museum, om än bara med en aktiv
sidenväverska.
-Vi hoppas att kunna ta hela maskinparken i bruk år 2010, säger Jan Lindo.
80 procent av världshandeln med silke kommer från Kina, varifrån även
Almgrens importerar silkestrådarna
till produktionen, färgat och naturfärgat.
Kyrk- och landskapssjalar har varit Almgrens största produkt genom tiderna.
Som mest producerades på sin tid
cirka 4 000 sjalar i veckan, 90 000 per år. Omkring 3 000 mönster, till de
flesta existerande svenska ordensband,
finns också i sortimentet. En hel del möbeltyger i siden produceras också på
väveriet, men bara få av kunderna
är privata.
-Vi märker dock att Carl Johansstolar är populära, vi gör mycket randiga
tyger, som de ska kläs med.
En hel del maskinvävt möbelsiden, med svenska mönster från
1700-talet, säljs som metervara i väveriets
butik. De sidentygerna kostar från 990 kronor/metern och uppåt 1300-1400
kronor, på 150 centimeters bredd.
1700-talsmönster
Nyligen genomförde sidenväveriets enda sidenväverska ett vävuppdrag för
Drottningsholms slott. Totalt handlade
det om 220 meter sidentyger till tapeter och möbler.
Unik
väverska.
Sonja Enbuske är numera den enda väverskan på Almgrens sidenväveri. I slutet
av 1800-talet arbetade 200
personer i väveriets tre fabrikshus på Södermalm i Stockholm. Här väver
Sonja Enbuske slipstyg. Produktionen
är liten, cirka 90 slipsar per år sys upp av det handvävda sidentyget.
Foto: Per G Norén
* Mullbärs-siden är det
vanligaste sidenet.
* Silkesfjärilar har odlats i Kina i cirka 5 000 år.
* Larven, silkesmasken, äter mullbärslöv.
* Masken spinner in sig i en kokong när den ska förpuppas. Kokongen
är gjord av en enda tråd råsilke, som kan
bli upp till 2-3 kilometer lång.
* För att larven inte ska äta sig ur kokongen, som är naturligt,
läggs den i kokande vatten för att larven ska dö
och tråden lättare ska kunna nystas upp.
* Silkeslarver har också odlats i Sverige, bland annat på Visingsö.
För "bara" 100 år sedan odlades silke vid
Brunnsviken i Stockholm.
* En enda silkesfiber är så tunn att man behöver 8-10 stycken för att
göra en tråd som man överhuvudtaget
kan se.
* Färgat siden bleks i solljus och blir skört. Sidengardiner bör
därför fodras med linne eller bomull.
* Siden tvättas lämpligast med en fet tvål, gärna olivtvål.
* I dag odlas mer silke i världen än någonsin tidigare.
Världsproduktionen är cirka 80 000 ton, varav Kina står för
cirka 50 000 ton.
Publiserat här med tillstånd av
Birgitta Cavallini
hits
Copyright © 2007
Kerstin
Webbplatsen uppdaterades
09-06-22
|