
Vid 14 års ålder fick
Tixi Addisons sjukldom!
Längre ned finns att läsa om denna sjukdom
Den 7/11 2006 lämnade du oss!
Vila i frid vår kära lilla vän!
Det finns några rader och en minnesbild längst ned på denna sida!
Även minnesgåvor från nätvänner.
Tixi, med det ståtliga
namnet Bunnyhunter EA15 Ferrer.
Vår lilla strävhåriga Tax ,
du föddes 1992 09 14 och var alltså 11 år då du kom till oss.
Men vi kände varandra sedan
förr då du bott hos gamla farbrorn några hus bort. '
Du har varit trogen friare
här i 7 år, varje gång Diana löpte.
Faktum är att du kom själv
även denna gång, medan den som skulle följa dig hit var ute och letade efter
dig.
Att jag äntligen efter alla
år öppnade grinden åt dig tog du som en självklarhet och när Diana och Zita
sedan kom ut på gården blev du glad.
Senare kom ni in alla tre,
du bara följde med de andra in.
När alla dina saker var här
och vi tvåbenta fikat klart, då blev Zita lite sur.
Hon skällde på dig och
motade dig mot dörren så du skulle följa med din familj när de gick.
Men envis som en Tax kan
vara så tyckte du---- Skäll du bara. Vem bryr sig?
Du adopterade husse genast,
hans säng sover du i vare sig han är hemma eller inte.
Mig skulle du ”sätta på
plats” genom att rida på mig så fort jag kom i din närhet det första dygnet.
Men OK! Jag förstår din
attityd, jag har ju alltid varit den stygga som nekat dig vara här och gått
hem med dig varje gång, till din gamla husse som av åldersskäl inte orkade
med dig riktigt. Men ett dygn senare var vi vänner du och jag
också.
Du tyckte kanske att du
vunnit kampen eftersom du fick stanna!
Du är en mycket charmig
personlighet!
Du tar mina tofflor och
gömmer dig under bordet, din blick säger – snälla jaga mig. Stampar
jag foten i golvet far du som galen fram tillbaka under bordet.
De första två veckorna
vände du upp och ned på hund leksaks lådan, släpade runt alla sakerna i
huset flera gånger om dagen. Du jagade bollar så jag trodde du skulle slå
dig fördärvad på möblerna.
Så började du Och Zita
leka, eller retas kanske man ska kalla det. Ni snodde bollen av varandra,
men när Zita ville ”snabba på dig” genom att putta dig i skallen med sin
stora tass då tittade du förnärmat på henne.
LÄGG AV VA!!!!
Du är så liten i
förhållande till de andra, men tuff och envis så det förslår.
Går dom iväg, klart du
hänger på.
Är det snö över öronen på
dig så hoppar du fram med en tjusig vågrörelse på din långa Taxrygg.
Men det finns nåt stoppar
dig har jag märkt. D
åligt väder, då tvärvänder
du och går in igen, då får dom vara ute själva.
Ett par gånger har dom
varit lite dumma mot dig, då Diana lägger sig på dig och tynger ned dig med
hela sin kroppstyngd. Oj vad du skriker då!
Men eftersom du är där igen
så fort du är loss så tror jag inte du lider av Dianas uppfostrings
metorder. Och du är minsann ingen mes, du morrar och gör utfall så dig
skrämmer ingen i första taget trots din lilla kroppshydda.
Detta att sitta på kommando
är dumheter anser du, men en av våra regler har du anammat.
Efter promenad sitter alla
hundar och väntar medan matte klär av sig och er, sedan får ni godiset.
Men vad gör man när matte
knyter fast ditt koppel? Då måste man ju lyda!
Att gosa det gillar du, då
stryker du ditt ansikte mot våra fötter, men även mattan duger då vi smeker
vi din rygg.
Fast du behöver inte slicka
oss så här mycket.
Vi gillar dig ändå lilla
söta Tixi.

Mina hundar 
Raserna
Hundliv
Hundgodis
Hundlekar
Sjuka djur
Mina Kåserier
Andras kåserier
Sticka till hunden
Olika tips
Foto
Sommarkatten
Historik
Sonal
Doftpelargon
Rosenpelargon
Äggskalspelargon
Vildpelargon
Dekorativa,Brokblad
Hängpelargon
Stjärnpelargon
Dvärgpelargon
Övriga Pelargoner
Planer
Pelargonvykort
Mitt Växthus
Mina Tantpelargoner
Släktforskning
Mor Anna
Släktregister
Gubben på ön
Fotogalleri
Utdrag från Bok
Brev från Nora
Livet Förr
Anno 1905
Torpet på Kartillao
Resan till Viker
Från AnnSofi
Kontaktbok
Mina banner
Vem jag är?
Mina Diplom
översättning
-----------------------------------------------------
Försommaren 1996 vid 14 års
ålder märkte vi plötsligt att hunden blev tröttare, segare och trodde
naturligtvis att detta berodde på hans höga ålder.
Det första tecknet såg vi
då han plötsligt en dag bara ville ligga och sova. Han blev lite dålig i
magen också. Hos Vetreinär fick han dropp eftersom han var lite uttorkad.
Prover togs och Kalium låg lite, en aning högt! Efter en stunds dropp blev
Tixi pigg i gen och vi fick åka hem.
Ungefär en månad går och en
dag plötsligt tappar han balansen i bakdelen och kommer mot mig med baken
släpandes efter sig, då förstår vi genast att något hänt! Även nu skakade
hunden. Vi sökte Veterinär och det misstänktes ett Diskbråk ty det är
vanligt på Taxar. Han skakade trodde man av smärta! En ryggröntken gjordes
som inte påvisade något akut men att han haft 3 små Diskbråk som läkt ut.
Dock låg både Kalsium och Kaliumvärdena lite fel men det kunde bero på att
han hade ont. Vi fick order om att alltid bära honom i trappan i
fortsättningen. Hjärtat var helt ok trots hans höga ålder!
Det gick ca en månad till
då han plötsligt får som vi trodde en magsjuka. Han kräks, han blir allmänt
påverkad och slö. Nytt besök hos vet. Nu var Kalsiumvärdet högt, det
misstänktes Addisons sjukdom varför han fick en spruta med Kortison och
dropp. I en och en halv dag fick vi vaka över honom på djursjukhuset,
hjärtat hade fått en liten skada och Vetreinären sa efteråt att de varit
mycket oroliga över hans tillstånd. Men dag 2 reste sig Tixi upp plötsligt
trots droppslangen och blev väldigt otålig. Ville inte vara med på dessa
prover och undersökningar längre. Han kopplades bort från slangen och vi
fick åka hem med Recept på
Prednisolon och Florinef och
besked att ringa dagen efter för provsvaret.
Provet var negativt, inte
ett spår av Addisons sjukdom! Vi skulle ta bort medisinerna för att se hur
det gick, för Veterinären sa att det inte alltid visar sig i proverna så här
i början.
Det gick 5 dagar sedan
sjuknade Tixi in igen. Denna gång med skakningar, rejäla kramper i hela
kroppen. Nu togs nya prover och Kalsiumvärdet var återigen förhöjt, han fick
en Kortisonspruta och vi fick åka hem igen med order att sätta in hans
medisiner igen. Blev han inte bättre några timmar efter Medesin intag så
skulle vi komma åter.
Men det blev han!
Nu tar han 1
Prednisolon och 1 Florinef
varje morgon och 1 Florinef till kvällen och vi har fått tillbaka en ung och
yster hund som totalt glömt bort sin höga ålder och hoppar och skuttar som i
ungdomens dagar!
Dock måste han in och ta
prover med jämna mellanrum, för att ha koll på om medisindosen måste ändras.
Men det kommer att bli allt längre mellan provtagningarna. Och trots att
hans hjärta blev något skadat så är vi tillsagda att låta honom få vara med
på långa promenader för det stärker hans hjärta.
Så trots sin höga ålder så
får vi ha Tixi kvar några år till.
Här under finns en liten
beskrivning av sjukdomen..
Addisons
sjukdom är en hormonell sjukdom. Kroppen producerar för liten mängd kortison
och aldosteron. Detta leder till att kroppen utsöndrar mer Natrium än
normalt och samtidigt upplagrar mer Kalium än normalt.
Detta leder till urinförgiftning, lågt blodtryck, uttorkning och svaghet.
Vidare leder det till hjärtproblem, aptitlöshet, kräkningar viktförlust m.m.
Vissa raser är mer drabbade än andra raser t.ex. Grand Danois, rotweiler,
Stor pudel, West Higland White terrier, och wheten terrier. Addisons
sjukdpom är ovanlig.
Symtomen är diffusa och många gånger liknar sjukdomen andra tillstånd.
Symtomen kan vara allt från obetydliga till mycket grava.
Orsaken är ofta Idiopatisk ( okänd). Den kan bero på immunbristsjukdomar och
även på tumörsjukdom.
Diagnos ställs med hjälp av ett flertal blodprov, hormonbelastningsblodprov
och EKG.
Behandlingen inleds msd dropp och ett par olika kortisonpreparat Prednisolon
och Florinef.
Diagnosen är svår att ställa eftersom hela sjukdomsförloppet liknar så många
andra sjukdomar. Dessutom måste rätt sort prover tas för att ställa rätt
diagnos.
Om man i tid lyckas ställa diagnosen och hunden klarat den akuta krisen är
prognosen god. Livslång medicinering krävs.
Saxat från Agria

|